Startsidan     Om stiftelsen     Om SLO     Vanliga frågor     Informationsmaterial     Kontakt     Forskning     Aktivitet     Länkar     BritishFlag English
skyddade länkar --  Familjer      Styrelse     

Mattrning
ngra tips



OBS!

Dessa exempel gller Jenny. Varje barn mste frsts mtas individuellt. Tnk speciellt p eventuella allergier eller risk fr att stta i halsen.

Barn med SLO har svrt att suga och svlja och krks ofta. Det gr att de flesta barn b ehver sondmatas, i alla fall till att brja med. Ngra barn har efter flera r lrt sig att ta passerad mat. Under vr jakt de frsta ren p Tricket som skulle f Jenny att ta fick vi sllskap av mnga experter; barnskterskor, barnlkare och vissa logopeder. Vi trodde alla a tt det bara gllde att vara ihrdig och "gra p rtt stt". Och vilket det var, ja det skulle Ngon Kunnig Expert bertta om. Det gllde bara att hitta en sdan. Vi letade p mnga hll, och lrde oss en hel del.
Fast Jenny lrde sig aldrig att ta eller svlja

Med facit i handen gnade vi nog fr mycket tid t det hr med mat och matning under Jennys frskoletid., men tack vare att vi gjorde trningen till en lek hade vi vldigt roligt tillsammans. Och att se Jenny gldjestrlande stoppa in en massa smultron alldeles sjlv i munnen, det var vrt vldigt mycket, ven om de sedan ramlade ut igen eftersom hon i nte kunde svlja ner dem.

Bild kommer

Det finns inget enkelt trick

Tillsammans med vr intresserade och prestigelsa logoped skte vi land och rike runt. Och till sist insg vi att det faktiskt inte fanns ett snabbt, enkelt stt att f ett barn som vr flicka som hade svra neurologiska problem att pltsligt brja ta.

men man kan gra mycket fr att stimulera

Men att man nd kan gra mycket fr att stimulera munmotorik och ge smakupplevelser.



Rtt konsistens

Det r bra att fundera ver vad som r lttast resp. svrast fr barnet att svlja utifrn:

  • konsistens (tunn dryck, tjock dryck av t ex fil eller nyponsoppa eller saftsoppa, pur eller mer fast konsistens),
  • att tugga och hantera maten motoriskt i munnen
  • att st ut med smaken
  • Det gller att hitta det som barnet klarar bst och bygga vidare p det. En god smak, lmplig konsistens och litet i taget. Det finns preparat p apoteken som t ex frtjockar vtska om barnet fr panik av det som rinner ner snabbt.

    Att komma ver rdslan med lek

    Fr Jenny som hade bde medicinska, motoriska, perceptuella och intellektuella svrigheter fann vi att det var bst att separera trning av svljande, smakupplevelser och munmotorik. Motivationen till att ta fr att bli mtt fanns ju inte eftersom hon sondmatats lnge. Men vi har frskt att ge kopplingen "mat i munnen - mtt i magen" genom att alltid mattrna i brjan av ett ml nr sondmatningen startar. D borde man ocks ha hjlp av hungersknslor. Lek och skojiga saker i matsituationen har fungerat allra bst som drivkraft. Men sjlvklart mste man utg frn barnets lder och svrigheter.

    Frn brjan ville Jenny inte alls ha mat i munnen. D gjorde vi frsk med en typ av "betingning". Vi frde skeden till munnen. Hon spottade med avsmak ut. Men precis nr vi nuddade skeden vid lpparna tog vi upp en skojig kasperdocka som sjng och busade. S lnge hon hade skeden i munnen var den framme och busade. Nr hon spottade ut frsvann den. Det tog henne inte mnga tillfllen att inse kopplingen, fast hon var gravt utvecklingsstrd. Hon blev vldigt frtjust i denna lek och matningen frbttrades markant. OBS bara att man mste ha en sekundsnabb koppling mellan sked och figur och inte lta barnet leka med figuren mellan mlen. Den ska vara spnnande och rolig och bara frknippas med matstunderna.

    Tvngsmatning - som en del i sjukvrden var inne p vid 1980-talets slut - menar vi r helt frkastligt och aldrig fungerar. Matningen fr inte bli en skrckfylld pina - mat skall vara gott och matningsstunden en positiv, kontaktskapande situation!

    Fljande praktiska tips tycker vi har fungerat.

    Matpsar

    Barn som inte r vana vid mat i munnen kan f panik nr de pltsligt knner pur eller ngot annat i munnen. Det blir ett kmpande med bde att hantera smakupplevelse och vtskan eller purn. Fr att till en brjan vnja Jenny vid bara smaker sydde jag sm matpsar, ca 2-3 cm breda och 5-6 cm lnga av nylonnttyg (sljs i metervara, av den typ som finns i "tvttpsar" fr knsliga textilier). Dr la vi t ex kokt morot, russin, flingor, prlsocker, strssel, fruktbitar etc. Vi la psarna s att hon kunde gripa och fra till munnen sjlv, och hngde s smningom upp psarna p stnger och handtag s att de alltid var tillgngliga (och bytte ofta och tvttade, frsts). Jag prvade ven att tr godishalsband med sega bananer och russin och lta henne leka med men hon tyckte smaken var fr stark.

    Smeta krm p leksaker

    Fr barn som r p en sdan utvecklingsniv att de vill stoppa i munnen och underska eller sjlv kan fra saker till munnen kan man smeta t ex fruktkrm p en skallra eller boll som de d fr till munnen.

    Kladda med goda saker

    Kladda med goda saker; t ex krm, mrdeg, ljummen fil, choklad-pudding. Mnga frskollrare lter barnen leka t ex med rakldder p en spegel dr de kan "tvtta fram" sin bild. Vi krde med grdde istllet. Krm r bttre n fingerfrg. Annars fr ju barnen avsmak d de fr materialet till munnen.



    Ostbgar r roliga att bita i

    Vi har krt tuggtrning med strst framgng med ostbgar och jordntsringar (som krasar s hrligt nr man biter i dem och som ocks trnar finmotoriken). Hr mste man naturligtvis vara frsiktig s barnen inte fr frasbitar i luftstrupen. Vi har dock aldrig rkat ut fr det.

    Goda saker att plocka med

    Lekar med att plocka nonstop eller andra saker med munnen.

    Skedflaska r bra

    Skedflaska som man kan kpa i barnaffrer, med lngt skaft, har fungerat bttre fr Jenny n en napp som hon inte kunnat suga p. ven de drickmuggar med lng pip som sljs r ltta att anvnda fr att ta lite vtska i munnen fr att prova smaken eller till att bubbla med.

    Munmassage

    Vi ocks med hjlp av "vr" logoped prvat olika stt att massera i munnen, hlla kinder och haka mm fr att hjlpa henne att svlja.

    Det r svrt att bara vnta och vnta. Och nd r det ett tlmodigt arbete, med litet i taget, som s ofta till sist ger resultat!

    
    RSS

    Klicka på den här symbolen för att prenumerera på uppdateringar av sidan

    snabblänkar



    Våra texter är licensierade under Creative Commons. Det betyder att du gärna får använda dem i icke kommersiella syften, men inte får tjäna pengar på våra texter. Länka alltid tydligt till oss och var tydlig med vem som författade artikeln. Bilder är inte licensierade, men fråga så ordnar vi det.

    senaste uppdatering
    2017-11-23